I lördags var det farfars begravning som stod på schemat, en tung dag, men nu är det över. Har riktigt svårt för begravningar, gör ingenting annat än gråter i ett streck, från det att jag stiger in i kyrkan tills jag stiger ur den i princip. Men efter 24 år i från varandra står nu farmor och farfar sida vid sida igen och även hans yngsta son får han återigen krama om och det är en tröstande tanke att dom tre har åter förenats. Jag vet att alla inte tror på det att man träffas igen, men det väljer jag att tro, för den tanken tröstar som sagt.
Men livet fortsätter som vanligt och nu är jag i full gång med att vaka igen och nu på fredag skall jag äntligen få flytta!! Är så jäkla glad över att jag äntligen har fått en vettig lägenhet. Men nu hänga lite tvätt och sen börja knalla iväg till jobbet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar